Hur ser vår arvsrätt ut? 

Tyvärr så är döden något som drabbar oss alla. Någon vi älskar kommer att dö och vi kommer samtliga att uppleva sorgen, smärtan och hopplösheten som kommer i och med det. Sorgen är något som måste få ta plats. Om exempelvis föräldrarna eller en man levt sitt liv tillsammans med går bort gör att man som efterlevande måste få en chans att läka – i den mån det är möjligt – och livet får, för en stund, då tillbaka en stund. Det finns dock, mitt i allt detta, en massa saker som måste ordnas i och med ett dödsfall.

Praktiska saker som exempelvis begravning och jordfästning är två tydliga exempel på sådana detaljer; något som många väljer att anlita en begravningsbyrå för. En annan detalj ska det handla om här och detta i form av vad som händer med alla tillgångar som den avlidne efterlämnar. Vem är det som ärver och vilken/vilka saknar i juridisk mening rätt att göra så? Allt detta finns i vår arvsrätt och den regleras av ärvdalagen. Vi tänkte först och främst visa hur fördelningen av ett arv ser och vi delar i det hela i tre stycken grupper; ett slags träd där den avlidne står överst.

Den första arvsklassen:

  • Särkullsbarn
  • Make/maka
  • Bröstarvingar

Den andra arvsklassen:

  • Mor och far (vid ett så kallat bakarv, där föräldrarna överlevt sitt barn)
  • Syskon
  • Syskons bröstarvingar

Den tredje arvsklassen:

  • Mor- och farföräldrar
  • Farbröder, morbröder, mostrar och fastrar (sedan 1928 så har kusiner försvunnit från arvsrätten)
  • Den fjärde arvsklassen innebär att samtliga grupper ovan inte existerar och där kommer den allmänna arvsfonden att ärva allt.

Ser vi några konstigheter i detta eller är allt glasklart? Vi tycker att primärt en detalj är värd att notera. Den uppmärksamma la märke till att make/maka står skriven i den första arvsklassen och den riktigt uppmärksamme la kanske märke till avsaknaden av sambo i alla de arvsklasser vi räknade upp.

Som sambo så har man inte samma rättigheter som man har som äkta make. Det primära är att om du lever i ett samboförhållande där din partner avlider så kommer du och din sambo (naturligtvis inte i fysisk person)  att göra en bodelning efter att du begärt en sådan (senast när bouppteckningen förrättas). Här kommer du att ha rätt till hälften av det ni gemensamt har köpt. Skulle du inte begära någon bodelning så har du heller inte – i juridisk mening – någon rätt att ärva din sambo. Osett här hur länge ni levt tillsammans och hur kära ni varit i varandra. Vi ska här nämna att det i Sverige räknas finnas ungefär en miljon sambopar och att det således finns två miljoner personer som lever i denna typ av förhållande. Här bör man vara medveten om att ett plötsligt dödsfall verkligen kan förändra allt – även ekonomiskt.

Lösningen; finns det någon sådan för ett par i ett samboförhållande och där man bortser från den uppenbara lösningen – att gifta sig? Ja, att skriva ett testamente. Ett skrivet testamente är faktiskt det bästa sättet att får sin vilja igenom. Detta oavsett vilket typ av förhållande man har samt hur stor släkten är; ett skrivet testamente gäller i första hand. Undantaget bröstarvingar dock som enligt sin laglott – oavsett vad som står skrivet i testamentet( det går inte att göra sina barn arvslösa) – har rätt till hälften av arvslotten. Viktigt gällande ett testamente är att det ska bevittnas och undertecknas av två personer (över femton år) samt att man ska tänka på vad man skriver. Juridiska ord har en förmåga att se likadana ut – men de betyder ofta helt olika saker. Att ärva med fri förfoganderätt och att ärva med full äganderätt ser på förhand ut att vara samma sak. I verkligheten är det två helt olika saker. Att låta en kunnig jurist sitta med och assistera vid författandet av ett testamente är i många fall en god idé.

Generellt gällande vår arvsrätt och hur man ska agera så anser vi att man inte ska vara främmande för att ta hjälp. Att anlita en bouppdelningsman kan för en släkt och en familj vara en investering, detta sett till vilken split en eventuell tvist kring ett arv de facto kan så.