Att tvingas till skyddat boende

I Sverige är våld mot kvinnor om inte vanligt så åtminstone frekvent förekommande. Ett genomsnittligt år anmäls ca 30 000 fall av misshandel i hemmet. Av dem som anmäler är den absoluta merparten kvinnor (antalet män understiger 100). Som jurist träffar man ofta på kvinnor som blivit tvungna att fly från sin man, inte sällan med ett eller flera barn i följe.

Att tvingas riva upp sin och sina barns tillvaro med rötterna och fly hemmet är naturligtvis en traumatisk upplevelse. Ovanpå den ligger oron och skräcken för våld och minnen av det som redan hänt. Det är skärrade kvinnor som möter den jurist som ska hjälpa dem.

Rätt till skyddat boende

Enligt lagen har alla som utsatts för våld i hemmet rätt till ett skyddat boende, där man kan få en fristad från den som utövar våldet. För kvinnor över 18 år är det oftast en så kallad kvinnojour eller kvinnohem som blir fristaden, åtminstone till en början. Det finns många kvinnojourer över hela landet, och vanligen består de av ett antal privata rum eller mindre lägenheter som är anslutna till gemensamma lokaler där personal finns. Man ska kunna vara ifred men också kunna söka personlig kontakt och få hjälp att bearbeta sina erfarenheter.

En återgång till vardagen

Det är egentligen inte meningen att man ska stanna på ett skyddat boende mer än några månader. Under den tiden ska ens situation utredas av socialtjänsten och man ska få hjälp av kommunen att söka ett nytt permanent boende. Men i vissa kommuner, främst i storstäderna, gör bostadsbristen att det ibland inte är möjligt att hitta nytt boende till de kvinnor som är redo att flytta vidare. De blir då kvar på det skyddade boendet, vilket gör att det finns färre platser kvar till de kvinnor som behöver akut hjälp.

Juridisk hjälp när man vill byta skyddat boende

Det är inte alltid som miljön på ett skyddat boende är hälsosam, speciellt inte för medföljande barn. Det är trots allt en plats där de som vistas har hemska erfarenheter av våld och övergrepp med sig. Vill man ha hjälp att söka ett nytt skyddat boende eller någon annan form av boende kan det vara bra att vända sig till en jurist, gärna med inriktning på familjerätt. Denna jurist kan även bistå med juridisk hjälp vid ett åtal mot den som misshandlar. Att väcka talan mot den som misshandlar och försöka få till en fängelsedom är ju ofta det enda sättet att kunna känna sig helt trygg och kunna återvända till ett fritt liv.

Andra former av stödboende

Om man är ung och har en hemsituation där man blir utsatt för våld, eller om det finns andra typer av sociala problem i hemmet, kan man få hjälp av kommunen att komma till ett jourhem, familjehem, eller ett så kallat stödboende. Ett stödboende är till för ungdomar mellan 16 och 20 år som bedöms ha en viss förmåga att klara sig själva, men behöver stöd i att förbereda sig för ett vuxenliv på egen hand. Ett stödboende är inte alltid ett skyddat boende, även om det förekommer, utan man kan mer se det som en sluss ut i vuxenlivet.

Ett stödboende kan därför också fungera bra för ungdomar som fastnat hemma och inte vet hur de ska ta sig vidare i livet, och där föräldrarna inte förmår hjälpa till. Ensamkommande unga som behöver hjälp att integreras i det svenska samhället är ett annat exempel.

På http://www.curbosverige.se/ kan du läsa mer om hur det fungerar med skyddat boende.

 

19 okt 2018